Aktivitetskravet – vad säger lagen?

Reglerna om aktivitetskrav och läkarintyg finns i 12 kap. socialtjänstlagen. Bestämmelserna om läkarintyg gäller sedan den 1 juli 2026. Reglerna om aktivitetskrav trädde också i kraft den 1 juli 2026, medan skyldigheten att ställa aktivitetskrav enligt 4 a § tillämpas första gången för försörjningsstöd som avser oktober 2026.

När sjukdom hindrar möjligheten att stå till arbetsmarknadens förfogande – 3 a §

Den som på grund av sjukdom inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande ska styrka detta genom läkarintyg om sjukdomsperioden överstiger sju dagar i följd.

Om det finns särskilda skäl får socialnämnden begära läkarintyg tidigare. Socialnämnden får också medge undantag när det är uppenbart obehövligt att ett läkarintyg lämnas in.

Bestämmelsen innebär att den enskilde har ansvar för att styrka sjukdom när förutsättningarna för intygskravet är uppfyllda. Socialnämnden ansvarar fortfarande för att pröva rätten till försörjningsstöd och vården ansvarar för den medicinska bedömningen.

Aktivitetskrav efter tre månader – 4 a §

Den som har fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader ska som huvudregel anvisas aktivitet av socialnämnden.

Det finns flera undantag. Aktivitetskrav får exempelvis inte ställas i den omfattning personen redan har heltidsaktivitet, vissa socialförsäkringsförmåner eller omfattas av andra undantag som anges i bestämmelsen.

Kommunen har samtidigt ett eget ansvar. Enligt 6 a § ska socialnämnden se till att det finns aktiviteter som möter behovet av meningsfull heltidssysselsättning för personer som får försörjningsstöd. Aktiviteterna kan bland annat syfta till att stärka förmågan att arbeta eller studera, förbättra språkliga förutsättningar, underlätta arbetssökande eller vara arbetsplatsförlagda.

Omfattningen ska utgå från förmågan – 4 b §

Aktivitetskravet ska gälla under den tid som den enskilde har förmåga att delta, som mest 40 timmar per vecka.

Tiden ska minskas och anpassas med hänsyn till exempelvis deltidsarbete, andra insatser, skyldigheten att söka arbete och andra åtaganden. För personer med yngre barn finns ytterligare regler om minskad omfattning.

Detta är viktigt även för den medicinska bedömningen. Frågan gäller inte enbart om personen kan delta eller inte, utan kan också handla om vilken omfattning som är möjlig och vilka anpassningar som behövs.

Hänsyn till barn – 4 c §

När den enskilde har barn i hushållet ska aktivitetskravet anpassas efter möjligheten att ordna tillsyn över barnet. Socialnämnden ska bland annat beakta tillgången till förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg.

Aktivitet kan anvisas tidigare – 4 d §

Socialnämnden får ställa aktivitetskrav även innan den enskilde har fått försörjningsstöd under tre sammanhängande månader.

Ett sådant tidigt aktivitetskrav får avse kortare tid än den omfattning som annars följer av 4 b §. Förarbetena beskriver detta som att kravet kan sättas på en lägre nivå.

Det finns därmed möjlighet att använda aktivitet tidigt och i begränsad omfattning när det bedöms lämpligt.

Individuell plan – 4 e §

När socialnämnden ställer aktivitetskrav ska en individuell plan för aktiviteterna upprättas. Av planen ska också framgå vilken tid som har avsatts för arbetssökande.

Den individuella planeringen är viktig även för vården. Om en medicinsk bedömning ska göras behöver det vara möjligt att förstå vilken aktivitet personen faktiskt förväntas delta i, dess omfattning och vilka krav den innebär.

När sjukdom hindrar deltagande i aktivitet – 5 a §

Den som på grund av sjukdom avböjer att delta i anvisad praktik, kompetenshöjande verksamhet eller aktivitet ska styrka detta genom läkarintyg.

Vid utebliven närvaro gäller skyldigheten att lämna läkarintyg när sjukdomsperioden överstiger sju dagar i följd. Om det finns särskilda skäl får socialnämnden begära intyg tidigare.

Även här får socialnämnden medge undantag när det är uppenbart obehövligt att ett läkarintyg lämnas in.

Ett läkarintyg är ett underlag för socialnämndens prövning. Socialnämnden bedömer om den enskilde har godtagbara skäl och fattar beslut om försörjningsstöd. Läkaren ansvarar för att utfärda intyget och ska bedöma om sjukdom medför en aktivitetsbegränsning som är relevant i förhållande till den aktuella aktiviteten.

Vad betyder detta för samverkan?

Lagstiftningen fördelar ansvar mellan individen, kommunen och vården.

Kommunen ansvarar för aktivitetens innehåll, omfattning, individuell planering och möjliga anpassningar.

Den enskilde ska lämna de underlag som krävs för socialnämndens prövning, däribland läkarintyg när lagens förutsättningar är uppfyllda.

Vården ansvarar för den medicinska bedömningen. Vårdens prioritering och val av profession behöver fortsatt utgå från medicinskt behov.

När sjukdom påverkar deltagandet behöver dessa delar kunna mötas. Kommunens information om aktivitet och krav kan behövas för vårdens bedömning, samtidigt som vårdens information om funktion och medicinska begränsningar kan behövas för kommunens fortsatta planering.

Källor

Socialtjänstlag (2025:400), framför allt 12 kap. 3 a §, 4 a–e §§, 5 a § och 6 a §. Socialtjänstlagen hos Sveriges riksdag

Prop. 2025/26:207 Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd. Propositionen hos Sveriges riksdag

Prop. 2025/26:201 Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbete. Proposition hos Sveriges riksdag