om känslor

Våra känslor finns till med syftet att hjälpa oss att agera på ett sätt så att vi har störst chans att överleva. Vi behöver alltså alla våra känslor för att klara oss, de är viktiga och nödvändiga. Forskning visar att människor över hela världen i stort sett har samma grundläggande känsloregister och man har länge pratat om nio stycken grundkänslor. Samtidigt finns det många som menar att grundkänslorna eller affekter som de också kallas egentligen är fler.

Att göra: läs beskrivningen av grundkänslorna nedan och fundera sen på om det är någon känsla du skulle vilja lägga till?    

Nyfikenhet – Nyfikenheten är den känsla som driver oss framåt, som ger oss en impuls att söka nya erfarenheter. Nyfikenhet ger förutsättningar för flexibilitet, förändring och inlärning.

Reflektera: Kanske kan du känna igen känslan av nyfikenhet när du läser det här avsnittet? Eller väcker läsningen någon av de andra känslorna?

Förvåning – Förvåning är en känsla som signalerar att vi stött på något oväntat, när det som händer inte helt stämmer överens med våra inlärda erfarenheter och förväntningar. Förvåning manar oss till att stanna upp och tänka efter och öppnar för nyinlärning.

Rädsla – Rädslan varnar och förbereder oss för något som kan vara farligt. När vi känner rädsla startar hot- och stressystemet som trimmar kroppen för vaksamhet eller flykt. Kanske märker du det som att du håller andan och skärper alla sinnen eller att pulsen ökar och att musklerna spänns. När vi blir rädda försöker vi ofta att på olika sätt undvika det som uppfattas som farligt. 

Ilskan – Ilskan kommer ofta efter eller tillsammans med rädsla och hjälper oss att mobilisera kroppens resurser för kamp. När vi upplever ilska byts rädslans passivitet och undvikande mot en känsla av att vi behöver attackera för att försvara oss. 

Skam – Skammen är en av de viktigaste känslorna för att styra vårt beteende så att vi följer “normen”. Från tidig utveckling har det varit viktigt att bli accepterad av “flocken” för att kunna överleva. Flocken kan idag vara familj, vänner, arbetsplats, samhället i stort eller något annat. Skammen är starkt kopplad till tidigare inlärda erfarenheter och det är ofta bra att reflektera över vad som triggar känslan och hur vi reagerar när vi känner den.

Avsky – Avsky är en skyddande känsla som ger starka impulser att undvika sådant som kan innebära ett hot för oss som person eller vår plats i flocken.

Äckel – Äcklets funktion är också att väcka en stark impuls att undvika sådant som är potentiellt farligt.

Sorg – Sorgen har en dämpande effekt och tvingar oss att stanna upp och tänka efter. Sorg skapar förutsättningar för att vi ska lära oss av det som hänt och kunna se framåt med nya perspektiv. Sorg är en känsla som kommer till oss när vi upplever någon form av förlust. Förluster kan vara av många olika slag, ibland något konkret som när vi förlorar en annan människa och ibland något helt abstrakt som förlusten av en dröm vi haft i tankarna.

Glädje – Glädje kommer som en signal att något är bra för oss och ger oss en impuls att försöka hålla fast vid det som skapar känslan. Glädje bidrar till vår vilja att söka positiva erfarenheter.

Utöver de här nio är det många som tycker att begär kan räknas som en grundkänsla.

Begär – Begäret väcks när det är något vi vill ha, en känsla av att det är något vi behöver. Begär kan vara en drivkraft för vitt skilda saker som: pengar, mat, sex med mera och har sannolikt varit viktigt för mänsklighetens överlevnad. Samtidigt är begär en känsla som ibland kan vara svår att balansera och som lätt väcker andra känslor. 

Genom att sortera ut känslorna på det här sättet kan det bli lättare att förstå vad det är vi känner och varför. Att bli mer medveten om våra känslor är en viktig del i att förstå vad som händer medan det händer. Precis som det beskrivs här styr känslorna mycket av våra automatiska beteende.

Reflektera: Kom du på någon känsla du skulle vilja lägga till? Kanske kan du då för dig själv skriva en liten förklaring till den känslan, vad den är och vilket syfte den fyller?

Hantera känslor

Kanske har du lätt att identifiera när du får upp de olika känslorna eller så brukar det mest vara ett virrvarr. Vi är alla olika och trivs olika bra med våra känslor och det är helt ok. Det vi vet är att vi kan öva och lära oss vissa färdigheter som gör att vi blir mer medvetna om vad som händer medan det händer och som också ger oss större valfrihet. Att bli ”medveten om” handlar om att kunna se de automatiska processerna i bakgrunden som styr vårt beteende och med valfrihet menas att vi kan välja att agera på en viss känsla eller välja att låta bli. När vi lär oss att hantera våra känslor har vi alltså inte en strävan att bli av med eller trycka ner känslor vi inte tycker om utan snarare att acceptera och förstå dem för den funktion de fyller.

Faktum är att vi idag vet att alla former av krig och kamp mot våra egna känslor, ofta är en bidragande faktor till stress-, depressions- och ångestbesvär. 

Vi behöver alltså lära oss: att kunna ha alla känslorna, att acceptera dem utan att värdera dem som bra eller dåliga och utan att kämpa emot. Det är såklart lättare sagt än gjort så var ska du då börja?

I metoder som bygger på mindfulness och KBT övar vi bland annat färdigheter för acceptans, medkänsla och perspektiv.

Acceptans och medkänsla

Vi behöver våra känslor som verktyg för att leva och överleva men det betyder inte att vi måste ge alla känslor lika mycket uppmärksamhet hela tiden. Utmaningen är att känsloflödet aldrig slutar skölja över oss. Jobbet är att lista ut vad som är värt att lägga tid och energi på och för att kunna göra det behöver vi först acceptera att vi har de känslor vi har. Att “acceptera” innebär att sluta att försöka: bli av med dem, undvika dem, lösa upp dem, brotta ner dem eller på något annat sätt kriga mot dem. De finns helt enkelt där just nu och det får vara ok, det är grundläggande acceptans. Acceptans är alltså ett medvetet förhållningssätt som gör det lättare att ha tålamod och medkänsla med känslor även när de är jobbiga.

Exempel: Jag brukar tänka på känslorna som en grupp små barn som jag har ansvar för. I gruppen finns det en del blyga barn som jag måste komma ihåg att uppmärksamma och en del väldigt krävande barn som jag måste bli bättre på att förstå och låta hållas. Helt naturligt tycker jag att en del av känslobarnen är trevligare och därför behöver jag ofta påminna mig om att inte favorisera dessa för då blir de andra arga eller ledsna. Gruppen fungerar som bäst när alla känslor vet att de är lika viktiga och lika mycket värda. Det blir helt enkelt mindre stök då.

Perspektiv 

En av de mest användbara psykologiska färdigheter som vi kan öva är förmågan till perspektiv. Perspektivet kan förklaras som en rörelse i tre steg där vi går från: att ”vara i” till att ”ha” till att bli ”medvetna om” att vi har, exempelvis känslor.

Teorin är att det är en avgörande skillnad mellan att vara i en känsla och att vara medveten om att jag har en viss känsla som jag ibland kan välja att vara i.

Reflektera: Här kan du börja med att bli medveten om hur du använder språket. Brukar du tänka att:
jag är arg eller “jag har känslor av ilska”?
jag är ledsen eller “jag har känslor av sorg, ledsamhet”?
jag är glad eller “jag har en känsla av glädje”?

Faktum är att bara genom göra en liten omformuleringen från att du är i det du upplever till att att du har dessa upplevelser så tar du ett steg mot ett mer medvetet perspektiv.

Med perspektiv blir du först och främst medveten om vilka känslor du har medan du har dem. Med övning kan du också bli bättre på att välja om du faktiskt vill vara i känslorna eller om du vill stanna vid att acceptera att du upplever allt detta som en liten del av dig. Du kan öva detta i en metod som mindfulness. I Mindfulness övar vi oss i att inte värdera det vi upplever men att sortera och att acceptera att vi har de tankar, känslor och kroppsliga sensationer vi har och att det är helt ok. Med acceptans och perspektiv kan vi känna allt vi känner utan att automatiskt behöva dras med och drunkna i flödet.