🌈 Våra känslor – varför vi har dem och hur de hjälper oss

Våra känslor finns till med syftet att hjälpa oss att agera på ett sätt så att vi har störst chans att överleva. Vi behöver alltså alla våra känslor för att klara oss, de är viktiga och nödvändiga. Forskning visar att människor över hela världen i stort sett har samma grundläggande känsloregister och man har länge pratat om nio stycken grundkänslor. Samtidigt finns det många som menar att grundkänslorna eller affekter som de också kallas egentligen är fler.

🔍 Nyfikenhet – Nyfikenheten är den känsla som driver oss framåt, som ger oss en impuls att söka nya erfarenheter. Nyfikenhet ger förutsättningar för flexibilitet, förändring och inlärning.

Reflektera: Kanske kan du känna igen känslan av nyfikenhet när du läser det här avsnittet?

Eller väcker läsningen någon av de andra känslorna?

😮 Förvåning – Förvåning är en känsla som signalerar att vi stött på något oväntat, när det som händer inte helt stämmer överens med våra inlärda erfarenheter och förväntningar. Förvåning manar oss till att stanna upp och tänka efter och öppnar för nyinlärning.

😨 Rädsla – Rädslan varnar och förbereder oss för något som kan vara farligt. När vi känner rädsla startar hot- och stressystemet som trimmar kroppen för vaksamhet eller flykt. Kanske märker du det som att du håller andan och skärper alla sinnen eller att pulsen ökar och att musklerna spänns. När vi blir rädda försöker vi ofta att på olika sätt undvika det som uppfattas som farligt.

😡 Ilskan – Ilskan kommer ofta efter eller tillsammans med rädsla och hjälper oss att mobilisera kroppens resurser för kamp. När vi upplever ilska byts rädslans passivitet och undvikande mot en känsla av att vi behöver attackera för att försvara oss.

😔 Skam – Skammen är en av de viktigaste känslorna för att styra vårt beteende så att vi följer “normen”. Från tidig utveckling har det varit viktigt att bli accepterad av “flocken” för att kunna överleva. Flocken kan idag vara familj, vänner, arbetsplats, samhället i stort eller något annat. Skammen är starkt kopplad till tidigare inlärda erfarenheter och det är ofta bra att reflektera över vad som triggar känslan och hur vi reagerar när vi känner den.

😖 Avsky – Avsky är en skyddande känsla som ger starka impulser att undvika sådant som kan innebära ett hot för oss som person eller vår plats i flocken.

🤢 Äckel – Äcklets funktion är också att väcka en stark impuls att undvika sådant som är potentiellt farligt eller ohygieniskt.

😢 Sorg – Sorgen har en dämpande effekt och tvingar oss att stanna upp och tänka efter. Sorg skapar förutsättningar för att vi ska lära oss av det som hänt och kunna se framåt med nya perspektiv. Sorg är en känsla som kommer till oss när vi upplever någon form av förlust. Förluster kan vara av många olika slag, ibland något konkret som när vi förlorar en annan människa och ibland något helt abstrakt som förlusten av en dröm vi haft i tankarna.

😄 Glädje – Glädje kommer som en signal att något är bra för oss och ger oss en impuls att försöka hålla fast vid det som skapar känslan. Glädje bidrar till vår vilja att söka positiva erfarenheter.

🔥 Begär (bonusaffekt)
Många menar att begär också kan ses som en grundaffekt. Begär väcks när vi upplever att något är önskvärt eller nödvändigt – mat, sex, kontakt, makt eller andra belöningar. Det kan ge stark drivkraft, men kan också vara svårt att balansera och väcker ofta andra känslor.

🧭 Varför göra en sådan här sortering?
Genom att sortera känslorna på det här sättet kan det bli lättare att förstå vad det är vi känner och varför. Att bli mer medveten om våra känslor är en viktig del i att förstå vad som händer medan det händer. Precis som det beskrivs här styr känslorna mycket av våra automatiska beteende.

Reflektera: Kom du att tänka på någon känsla du skulle vilja lägga till?

Skriv gärna en kort förklaring till vad just den känslan är för dig, och vilken funktion eller vilket syfte du tror att den fyller.

🌈 Att förstå och hantera känslor

– En introduktion till acceptans, medkänsla och perspektiv

🌀 Känslor kan vara tydliga – eller ett virrvarr

En del människor känner snabbt igen sina känslor.
För andra kan det kännas som ett enda virrvarr där allt flyter ihop.

Båda sätten är helt okej. Vi är olika, och vi trivs olika bra med våra känslor.

Det viktiga är att vi kan öva upp färdigheter som gör oss mer medvetna om vad som händer medan det händer.
Det är där valfriheten uppstår.

🔍 Vad betyder det att bli “medveten om”?

Att bli medveten om innebär att vi lägger märke till de automatiska processer som styr vårt beteende – istället för att dras med av dem.

Och med valfrihet menas att vi kan:
➡️ välja att följa känslan
eller
➡️ välja att låta bli

Målet är inte att bli av med känslor.
Det är att förstå dem, acceptera dem och kunna möta dem med mindre kamp.

⚔️ Varför inte kämpa emot?

Forskning visar att kamp, motstånd och kontroll av känslor ofta skapar mer stress, nedstämdhet och ångest.

Det är alltså inte känslorna i sig som orsakar störst problem –
🌪️ utan kampen mot dem.

🌿 Vad behöver vi då lära oss?

1️⃣ 🌧️ Att ha känslor

Alla känslor. De lätta, de svåra, de snabba, de långsamma.

2️⃣ 🤲 Att acceptera dem

Utan att döma dem som bra eller dåliga.

3️⃣ 🕊️ Att sluta kämpa emot dem

Att känna får vara okej, även när det är jobbigt.

Det här är inte enkelt – men det är träningsbart.

💛 Acceptans & medkänsla

Vi behöver känslor för att förstå världen, skapa relationer och överleva.
Men det betyder inte att alla känslor måste få lika mycket uppmärksamhet hela tiden.

Känslor kommer som vågor, om och om igen.
Vi kan inte stoppa vågorna, men vi kan lära oss att surfa på dem.

💡 Vad är acceptans?

Acceptans betyder inte att ge upp eller gilla en känsla.
Det betyder att sluta försöka:

🚫 trycka ner
🚫 undvika
🚫 motarbeta
🚫 analysera sönder
🚫 brotta bort

…en känsla som redan är här.

Det är ett aktivt förhållningssätt som skapar lugnare relationer till våra inre upplevelser.

🧒 En bild att tänka på: känslorna som en barngrupp

Föreställ dig dina känslor som en grupp små barn du ansvarar för:

👶 Några är blyga – de måste påminnas om att de får vara med.
👦 Några kräver mycket uppmärksamhet – de vill ta över scenen.
👧 Några är favoriter – de känns enklare och trevligare.

Men om du bara lyssnar på favoriterna blir de andra ledsna, arga eller rädda.
Gruppen fungerar som bäst när alla barnen känner sig sedda och lika värdefulla.
Då blir det mindre stök – både i barngruppen och i dig.

🔭 Perspektiv

Att kunna ta perspektiv är en av de mest hjälpsamma psykologiska färdigheterna vi kan träna.
Det är som en inre rörelse i tre steg:

1️⃣ 🔥 Att vara i känslan

Du är arg, ledsen, rädd. Känslan fyller hela upplevelsen.

2️⃣ ✋ Att ha känslan

Du märker: ”Jag har ilska just nu.”
Redan här finns lite mer distans.

3️⃣ 👁️ Att bli medveten om känslan

Du kan se känslan som något som sker i dig:
”Jag lägger märke till att jag har ilska – en av många känslor”

Det är här valfriheten finns.
Här blir det möjligt att välja hur du vill agera.

🧠 Perspektiv: skillnaden mellan att vara i och att vara medveten om

En avgörande skillnad mellan:
🔥 att vara i en känsla
och
👁️ att vara medveten om att du har en känsla

I det första fallet är känslan hela din upplevelse.
I det andra har du en liten distans, ett handlingsutrymme — en möjlighet att välja hur du vill förhålla dig.

🔄 Reflektera över språket du använder

Språk formar upplevelser. Testa att lägga märke till vilka formuleringar du oftast använder:

• Säger du ”jag är arg” eller ”jag har känslor av ilska”?
• Säger du ”jag är ledsen” eller ”jag har känslor av sorg”?
• Säger du ”jag är glad” eller ”jag har en känsla av glädje”?

Den här lilla språkliga förflyttningen är i sig ett träningsmoment i perspektiv.

🪜 Ett steg mot mer perspektiv

När du går från att säga ”jag är” till ”jag har” förändras något viktigt:

➡️ ”Jag är arg” gör känslan total — du är helt inne i den
➡️ ”Jag har en känsla av ilska” skapar utrymme — du märker känslan utan att vara den

Det kan kännas som en liten skillnad, men rent psykologiskt är det ett stort steg.

👁️ Att ta perspektiv innebär att:

1️⃣ bli medveten om vilka känslor du har, medan du har dem,
2️⃣ kunna stå kvar och observera upplevelsen,
3️⃣ gradvis öva upp förmågan att välja om du vill gå in i känslan — eller låta den passera som en del av ett större flöde.

Det handlar inte om att distansera sig från livet, utan att skapa lite mer frihet i hur du rör dig i det.

🧘 Mindfulness: ett praktiskt sätt att öva perspektiv

I mindfulness tränar vi just det här:

• att lägga märke till tankar, känslor och kroppsliga sensationer
• utan att värdera dem som bra eller dåliga
• utan att försöka förändra dem
• samtidigt som vi accepterar att de finns där

Vi övar oss att sortera, se klart och låta upplevelser få finnas utan att vi automatiskt måste agera på dem.

🌊 Varför är detta viktigt?

Med acceptans och perspektiv kan du:

🪷 känna allt du känner,
💬 utan att behöva dras med i varje impuls,
🌪️ och utan att “drunkna” i känslornas flöde.

Du blir inte känslokall – du blir känslomedveten.

Övning: perspektiv